thailandmedfembarn.blogg.se

Min fru brukar tycka att jag är märklig när jag brukar lägga mig på gräsmattan och bara titta upp mot himlen. Mitt syfte är att försöka fånga en känsla. En känsla som sitter kvar ifrån barndomen. Även om den känslan bara sitter i i någon mikrosekund så är precis den mikrosekunden helt fullständig. Jag är ständigt på jakt efter den känslan. Här i Thailand har det inte handlat om mikrosekunder, det handlar om minuter. När allt är fullständigt. Jag tror inte jag är ensam med att ha denna känsla här. Jag har ofta mött Markus och Jörn och vi har inte behövt sagt något till varandra utan bara vinkar eller bara haft ett leende på läpparna och just då vet jag att vi delar samma känsla samma eufori. Det är sagolikt.

Kan tyckas att klyschorna haglar, men jag beskriver bara det jag känner. 

Under tiden här så har alla måsten varit oerhört få, det är nog därför som mikrosekunder blivit minuter. Därför har jag bestämt mig för att begränsa alla måsten och krav där hemma. Kanske kommer det medföra att att mikrosekunder blir till minuter. Det jag vet är iaf att ingenting är värt någonting om det är på bekostnad av din energi och din glädje. 

Jag och Jonas diskuterade om nästa år, han var rädd för att det kanske inte blir något Thailand nästa år pga att barnen kanske inte vill följa med längre. 

Casper och Lucas går på gymnasiet och som alla vet så finns det annat som lockar i denna ålder. 

Dagen efter ser jag hur Jonas skiner, han ser uppriktigt lättad ut. Båda grabbarna vill åka igen.  Jag tror att den känslan som vi har är den känslan man också hoppas att sina barn tar med. Att man faktiskt kan gå tillsammans med barnen och leta krabbor. Eller bara sitta och skoja och prata utan några krav eller måsten.

Tyvärr så ser det ut som att vi får hoppa över Thailand nästa sommar. Det gör detta avsked än tuffare. När man inte vet när man kommer få gå på dessa stränder igen höra Dows skratt eller sjunga do do do do tam tam med en skrattande Mr Lim. Är säker på att vi kommer träffas igen. Frågan är bara när? 

Sista dagen så bjöd Kim på mat. En vacker gest och vi är väldigt tacksamma. Vi har haft roliga stunder här  på Kim beach. Tyvärr kommer vi inte att få träffa vår kompis Satem då han går i skolan till 15:00 Men vi lämnar kvar lite leksaker som vi haft när vi jagat krabbor. 

Färjestad flaggan har också fått en hedersplats och Kim har lovat att vara rädd om den. Ni som kommer förbi Kim beach, den vackraste skölden är på första parkett. 

När vi svängde ner mot Kim Beach så blev Elton så lycklig när hundvalparna sprang emot honom. Dom älskar mig!! Skrek han. 

Då blev det tårar för både mamman och pappan. Så många timmar som de lekt tillsammans med dessa söts hundar. 

Lim körde hem oss och det avslutades med ett kramkalas.

Ingen i familjen vill hem med undantag för Edith som ofta pratar om Faffa och Moffa. Hon har även berättat för alla hon träffat att hon nu ska åka hem till Faffa och Moffa. 

Vi avslutade kvällen familjärt med ett roligt spel, god mat och dryck och många skratt. 

Jag vet att vi kommer ses igen. 

Tack för alla som gett oss en hjälpande hand när vi behövt. Eller bara skrattat tillsammans med oss. 

Tack❤️🙏🏻

Elton och Enya ger Jake högsta betyg. Jake kämpade på väl trots att han var hängig den sista veckan. Tydligen så blir Jake allergisk mot vädret under denna period. Snorig, febrig och ont i halsen. Det beror på vädret och framförallt regnet på nätterna. Jag tror Jake hade fått det jobbigt i Sverige på somrarna...haha . Vi berättade att i Sverige är man allergisk mot pollen, gräs osv. Han tyclkte det var mycket märkligt.

Fina människor.

Sista middagen med gänget.

Enya har träffat så många nya människor, tror det tog en sekund innan de höll hand och sprang iväg och lekte. Sen har dom lekt, lekt, och lekt. Enya kommer sakna Maja och alla andra vänner hon träffat.

Jenga-time

Jonas fick ärva Eltons keps

Som sagt var så missade jag att läsa det finstilta när jag köpte kepsen till Elton...

Jenga:)

Sista dagen på Kim-beach. Lim lovade att ta hand om flaggan:)

Grym mat på Kim beach också.

Hundarna. Som de lekt med dom.

Den här filuren kröp uppför en trädstam, tyvärr missade vi den med 10 minuter men Jenny Lööf han dokumentera den. Ormen är ofarlig, eller som Jake sa, det är ett husdjur.

Ellioth slappar med en glass.

Pedikyr för mamman och barnen leker.

Enya böjd med sina flätor.